Bakgrund: Deep Brain Stimulation (DBS) i nucleus subthalamicus (STN) och i kaudala zona incerta (cZi) har visat positiva effekter på motoriska symtom (rörelseförmåga och balans) vid Parkinsons sjukdom. Efter DBS har dock negativa taleffekter noterats, inklusive nedsatt artikulatorisk precision och stabilitet. Nedsatt artikulatorisk precisionoch stabilitet påverkar klusilproduktionen mest vilket kan resultera i att klusilexplosionen uteblir eller att Multipla explosioner uppstår.Mål: Att undersöka artikulatorisk precision och stabilitet vid klusilexplosionen efter DBS i STN respektive cZi.Metod: I studien deltog 19 patienter varav 9 deltagare stimulerats i STN och 10 deltagare i cZi. Talinspelningar gjordes innan operation och ett år efter operation med DBSstimulering på och av. Klusilerna i talmaterialet delades in i tre kategorier, de med en klusilexplosion, de med två eller flera klusilexplosioner samt de utan klusilexplosion.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.

Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om barns väg att inhämta kunskap på olika sätt och hur undervisningen i skolan kan påverka detta. Syftet med undersökningen är att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrån Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika arbetspass samt intervjuer av lika många lärare i skolan söker jag svaret på frågorna som undersökningen utgår ifrån. Hur kan en lektion planerad utifrån de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lärarna på undervisningen? Vid observationstillfällena framgår framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgår ifrån de ursprungliga sju intelligenserna.

Allt fler ungdomar lider av psykisk ohälsa. Unga tjejer står för den mest dramatiska ökningen. Syftet med denna studie är att identifiera de mest förekommande stressorerna hos ungdomar på internetforumet terapisnack.com. Genom granskning av 200 inlägg undersöktes dessutom skillnader i kön, ålder samt förekomst av multipla stressorer. Genom en kvalitativ innehållsanalys visade resultaten att fler tjejer än killar skriver på terapisnack.com och att de upplevda stressorerna skiljer sig åt mellan könen.

Denna studie bygger på en sammanställning av journaldata från ston undersökta och inseminerade vid Flyinge under åren 2002 och 2003. Syftet med studien var att undersöka om behandling med prostaglandin och/eller hCG, ökade risken för multipla ovulationer och därmed risken för tvillingdräktighet. De insamlade uppgifterna från journalerna har även använts för att studera andra eventuella faktorer som kan påverka förekomsten av multipla ovulationer, såsom ålder, reproduktionsstatus samt tidpunkt på säsong.

Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på en skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första intelligenserna som är lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (reflekterande) intelligens, används i olika uppgifter.

Den här studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlärningsstrategier är relaterade till deras förmågor. Förmågorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat på Gardners teori om multipla intelligenser. Att åka med logiktåget definieras som att förstå logik så att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast är den nya logiken som behöver förstås. Studien genomfördes med en enkätundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lägre logisk-matematisk intelligens än lingvistisk intelligens använder ytinlärning eller procedurmemorering och därmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Denna uppsats behandlar projektering av ett småhus i form av framställande av system och konstruktionsritningar som följer Boverkets byggregler. Den innefattar även val av material för utvalda delar av småhuset där hänsyn tagits till väsentliga parametrar. För att framställa godkända ritningar har beräkningar utförts för att kunna bestämma tillräckliga dimensioner på ventilation, värme, sanitet och konstruktion. Slutligen har även en kostnadskalkyl utförts för att analysera totalkostnad och driftskostnader för småhuset.Detta är fördjupningsdelen i ett arbete som också innefattar projektering och dimensionering av ett småhus. .

SammanfattningVi har i vårt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sätt att lära inom läs och skrivfältet. Vi belyser didaktiska val av lärandeformer och undervisningsinnehåll hos pedagoger som arbetar på en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras på människors olika sätt att lära genom att använda sig av språklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv på läs- och skrivlärande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda på om de didaktiska valen skiljer sig åt mellan pedagoger på skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att använda oss av är kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lärare från fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sätt att lära.Resultatet visar att pedagogerna på den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrån elevernas intelligenser och deras olika sätt att lära och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna från övriga skolor varierar istället sin undervisning utifrån sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsätt på läs- och skrivlärande eftersom den syftar till god förståelse, meningsfullhet och att kunna tillämpa förvärvad kunskap.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om lektioner, strukturerade för några olika intelligenser, kunde förbättra elevernas upplevelse av inlärningen. Särskilt ville vi granska hur trivsel och känslan för matematik påverkats. Begreppet intelligens och multipla intelligenser skriver vi om i examensarbetet. Vi ville även undersöka om det fanns några skillnader mellan en svensk och en amerikansk klass när det gällde just detta. Vi genomförde vår undersökning under slutpraktiken v.42 - 48, 2003.

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna på Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlärningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. Anhängare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mål att kunna ge svar på hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare på olika utbildningar på VKS samt lärare anställda på VKS.Målet med den genomförda undersökningen var att få svar på frågorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som är lämpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna är att de faktorer som bedöms lämpliga att individanpassa är kursinnehåll, arbetssätt, innehållspresentation och utbildningsmaterial Förslag på hur detta kan göras har också givits..

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillämpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till läroplanen samt en undersökning om dessa används i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillämpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhållningssätt till undervisning. En förutsättning att anpassa undervisningen till dessa teorier är att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. Läroplanen ger stöd för arbetssätt som kan kopplas till Gardners teorier. Det går att läsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov.

I detta examensarbete har det undersökts vilken teknik för trådlös kommunikation som passar bäst att användas då en ljudsignal ska strömmas trådlöst till multipla mottagare. De tekniker som jämfördes var Wi-Fi och Bluetooth. Andra tekniker för trådlös kommunikation, ZigBee, ANT+ och NFC, valdes bort för att deras maximala datahastighet eller räckvidd inte var tillräcklig. 3G och 4G valdes bort för att det krävs en licens för att få använda dessa. Som mottagare skulle i första hand Android- och iOS-mobiltelefoner användas.

Sammanfattning Fel i programvara (buggar) kostar ofantliga summor varje år. I detta arbete presenteras en metod där programexekveringsmiljön utan vare sig programmerarens eller användarens inblandning utförligt kan rapportera och dölja effekterna av en avsevärd andel buggar. Genom att kompilatorn eller tolken tillåter att en och samma procedur implementeras hur många gånger som helst införs ett helt automatiskt stöd för N-Version Programming (NVP) omedelbart i programspråket. Tekniken gör programvaran feltolerant och blir ett komplement till kostsam och ofta bristfällig testning. En tolk utvecklades för ett programspråk som tillåter multipla definitioner av procedurer.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.